Gothcon XL och Watch the Skies

Watch the Skies, bästa spelupplevelsen jag haft på flera år. Det var riktigt kul att tillsammans med andra förundras, samarbeta och förråda. Nästa gång blir det i ett lag där jag känner mina lagkamrater sen innan för en ännu bättre upplevelse.

Jag spelade utrikesminister i Japan och spenderade den största delen av tiden i UN/NU där det till en början var en hel del motsättningar, hela första omgången gick åt till att välja ordförande för säkerhetsrådet, det visade sig att det var två allianser med USA, UK och Japan på ena sidan och Kina, Ryssland och Brasilien på andra. Sådan tur var så gav Kina med sig och tillät UK att ta ordföranderollen så att vi kunde komma framåt i spelet.

Väl tillbaka runt det japanska bordet var vi mycket förvirrade, ingen av oss hade spelat något liknande innan och vi hade inte mycket annat att gå på än att vi skulle försöka hålla Japan starka framöver.

Spelet fortsätter och kriserna börjar hopa sig i säkerhetsrådet och helt plötsligt anklagar Brasilien USA för att infiltrera landet, strax efter så eskalerar det till att invasion. Säkerhetsrådet står handfallna, oavsett vad som föreslås så är det någon part som veto:ar. Det börjar knaka i fogarna mellan USA och dess allierade UK och Japan. Det ena leder till det andra och helt plötsligt har vi ett nytt UN eller NU som vi kallade det. Här är det lite missuppfattningar, övriga länder antar att vi får med oss alla icke-spelarledda länder medan så icke var fallet, dom stannar med USA och gamla hederliga FN.

Tillbaka i Japan föreslår jag ungefär nu att vi ska kontakta Aliens för att utreda om det går att närma sig dom fredligt, får ganska undflyende svar tillbaka men att vi nog ska undersöka det. Flera rundor senare framgår det att kontakten redan måste varit inledd, att dom bara dolde detta för mig och generalen(?). Något som sänkte teamkänslan för min del, inget fel på egna agendor men om vi ska vara ett lag så bör vi agera som det… Det visar sig också att vår premiärminister vill att Japan ska vara med i UN och vi har ett mycket udda möte i säkerhetsrådet bestående av två medlemsstater, USA och Japan.

Rundorna går, Japan ansluter sig till NU och UN går till slut i graven. Vi röstar igenom min idé om att det nya säkerhetsrådet inte ska ha veto-rätt, något som leder till ett mycket handlingskraftigt NU och vi avhjälper alla kriser, mer eller mindre i alla fall. Här börjar de icke spelarledda länderna bli lite mer högljudda, något som var välkommet då det var lite motsättningar inom säkerhetrådet och fler röster var välkommet även om det inte var så mycket emotsättningar.

Här någonstans får jag reda på att vi har kontakt med aliens och att vi nu ska hålla våra positioner defensiva, inte vara aggresiva mot aliens och hålla våra trupper nära hemma defensivt. Detta gör mitt tidigare förslag om att avskaffa vetorätten ganska förödande då jag inte kan veto:a de få förslag jag skulle vilja, resten av säkerhetrådet är såpass samspelta att inga frågor direkt skapar diskussioner. Jag försöker styra in på lite mer defensiva åtgärder, mer humanitär hjälp än anfall med XCOM-styrkan som nu är skapad och Brasiliens utrikesminister verkar vara inne på samma spår. Alliansen mellan Kina, Ryssland och Brasilien har nu växt sig stark och Japans ställning, med eller mot aliens, börjar nu ifrågasättas. Slutet finns inte så mycket att orda om, aliens bosätter sig tydligen på Hokkaido (Japans norra ö) och i spelet slutskede sker diverse anfall mot kejsardömets öar vilka vår general skickligt försvarar.

Bra och dåligt
– Riktigt bra arrangerat!!!
– Control var angelägna om att vi skulle ha kul!
– Ibland kom lite förslag från Control på vad som var taktiskt bra eller dåligt, det gjorde att man kände sig tvungen att följa förslagen och begränsades lite av detta.
– Kriserna i säkerhetsrådet var kul men vi fick inte känslan av att allt gick åt skogen så som det verkade göra. Lyfta upp fler kriser så det inte bara blev att prioritera hur mycket resurser som ska gå till en viss sak utan även behöva välja bort saker. Att få till en känsla av otillräcklighet och att allt går åt skogen. Ta med olika mängd kriser beroende på hur bra det går, nu kändes det som att vi löste allt som kom och ändå gick allt åt skogen.
– Regelhäftet hade gärna fått komma online så man vet vad man kan och inte kan göra och kan koncentrera sig på besluten och inte hur man genomför något.
– Antingen haft penna och papper åt deltagarna eller tydligt skrivit upp att deltagarna behöver ha med sig detta. Detsamma när det gäller mat.
– En spelklocka som syntes från korridoren hade varit bra.
– Riktigt kul med public announcements, det höjer inlevelsen ni som gör det, någon runda var dom dock lite för många och långa men det är en liten detalj i sammanhanget!

Lärdomar för mig själv
– Vi borde ha en briefing inom laget varje runda för bättre kommunikation
– Vi borde haft en chatt/sms-kontakt för bättre kommunikation inom laget, det verkade mycket effektivt som i alla fall Brasilien hade det.
– Ta mer kontakt med andra lagen, dom andra fick en allians som inte gick att göra så mycket åt. Vet dock inte hur mycket som gjordes av utrikesministrarna och hur mycket som gjordes av andra roller.

Tack alla deltagare, spelare som Control!

Jag kommer helt klart delta på fler MegaGames, som spelare eller Control, detta är vanebildande!

 /Fredrik carlbom

Läs Fler krönikor från Gothcon XL här: Gothcon