Thomas Björk
Grundare och ordförande av Game Makers Malmö.
Så har man landat lite efter GothCon, då kan det vara dags att reflektera lite. Och just Watch the Skies är det som verkligen förtjänar att få en summering. Ett stort tack till alla er arrangörer och medspelare! Det här var mitt första Mega Game, även om jag deltagit i liknande arrangemang tidigare så har inget haft den här omfattningen. Jag hade höga förväntningar, men ni lyckades till och med överträffa dem. Till att börja med så hade jag vansinnigt roligt. Någonstans runt 13-14-tiden konstaterade jag att jag inte stannat upp en enda gång sedan morgonen och att jag bara kunde njuta av att helt och hållet ha kul. Och jag tror inte heller att jag är ensam om den upplevelsen. Både under resten av konventet och på tåget hem träffade jag på andra deltagare som alla uttryckte samma behov av att diskutera och bearbeta den omtumlande upplevelse som spelet faktiskt var. Att snacka om kul grejer man gjort är visserligen alltid skoj, men i det här fallet handlade det snudd på om att vi behövde en debriefing. Bättre betyg vet jag faktiskt inte om jag kan ge till ett sådant här arrangemang.
Min roll var den av premiärminister i Japan, och inför spelet hade jag och Oskar, som spelade vetenskapsmannen, diskuterat att vi gärna skulle sälja ut oss till utomjordingarna. Och jag hoppas att våra övriga lagkamrater inte tog illa upp av det tilltaget, för det var bara menat som en kul sidogrej och inte för att köra över någon. För jag trivdes mycket bra med mitt lag, det fungerade verkligen riktigt bra med de olika parallella spelen med regelbundna återsamlingar där rapporter inlämnades. Varje runda innebar rejäla överraskningar, vi var i krig med någon ny, i internationellt samarbete med våra tidigare fiender och lämnade-återinträdde-lämnade organisationer om vart annat. Bra spelat av er! Personligen tyckte jag också det var skoj att kastas in att hålla tal mitt upp i alltihop, något jag varken är van med eller var förberedd på att göra. Men ändå var upplägget sådant att det kändes naturligt ändå, kul som fan!
Självklart fanns det saker i regler och upplägg som kan slipas på, men överlag tycker jag att det som ni arrangörer ska ha med er var att ni ändå fick det att flyta på snyggt. Hur bra man än förbereder så kommer alla spelare att vara unika, vilket gör att den absolut viktigaste spelledaregenskapen är och förblir improvisationsförmåga. Ta situationen och rulla med den, som ni gjorde nu. Om ni ändå vill ha ett konkret tips så är det gör enkla regler och tryck upp dem på laminerade quicksheets. Det enda man som spelare vid landets bord egentligen behöver i regelväg är en sequence of play (vilken är enkel, men det är bra att veta exakt när i rundorna som de olika slagen för t ex public opinion och forskning görs) och vilka modifikationer de olika slagen har. Jag antar att de andra borden har andra rull som är relevanta, men då kan dessa ha referenspapper framme där. Ett regelhäfte är visserligen bra, men det är för otympligt att bläddra i under spelets intensiva gång. Sen vill jag också slänga in att jag tror att ett fast tech-träd som inte kräver reverse-engineerad alienteknologi vore bra, då behöver man inte vänta på kort om man har otur.
Men, återigen, jag hade fantastiskt kul och jag känner mig otroligt glad över att få ha tagit del av den här upplevelsen. Ett stort tack till er arrangörer och medspelare. Jag hoppas att få vara med på något liknande igen!
/Erik Sundberg